Såg på MySpace att Lars Eriksson har börjat spåna på en skiva, typ äntligen! Hade nästan börjat bli lite orolig att det skulle rinna ut i sanden detdär, men tydligen inte. Lätt att vi köper den, ajemensan.

För övrigt så stör jag mig på folk som inte kan uppfostra sina ungar till normala, drägliga människor. Ett exempel på det är Rogers kusinbarn, som bor typ två hus från vårt varannan helg, och då självklart den helg vi också bor i Byn. Detta hemska lilla barn går mig på nerverna, med sitt flängande hit så fort han vaknat på morgonen och vill leka med Edvin. Han tar sig friheter, går in till mig i mitt rum och snor mitt TV-kort, utan att fråga och utan att Edvin vet någonting, han gräver i kylskåpet, frågar inte och säger inte tack. Hans far sitter därborta i det lilla huset alldeles ensam, för ungen vägrar ju gå härifrån innan klockan är typ tio och han måste lägga sig. Från fredag till söndag, alltid samma visa, och ingen säger till.

Nåt fel i den blivande människans huvud måste det väl ändå vara. Vem ska man klandra? Mamman som han bor hos 90 procent av sitt liv? Pappan som inte håller honom hemma? Min mor som inte har hjärta att säga till honom?