Åh Gudaners vilken dag, och den är inte ens slut än. På svenskan imorse skulle jag leta fram statistik om självmord som kan stödja min diskussionsgrupps åsikt att dödshjälp borde vara lagligt, men inte hade jag den blekaste aning om vad jag skulle hitta.

Rent rutinmässigt googlade jag bara ordet självmord, och en massa, massa olika sidor appeared framför mig. En av de första i raden hette så mycket som sjalvmord.com, och det är på riktigt något av det sjukaste jag sett i hela mitt liv. Där ges tips om hur man kan gå tillväga om man vill bli självmördare, och alla, verkligen a l l a slags metoder finns med på något hörn, ibland tillsammans med animerade bilder eller bara så-här-gör-du punkt 1-5. Ett kapitel handlar om olika datum som kan vara roliga att dö på, hur man vill bli hittad för att göra ett ”gott intryck”, olika sätt att begravas på, en hel förteckning på alla mediciner och andra gift, vilka som är bättre och vilka som är sämre, och ännu en förteckning påolika redskap man kan använda sig av, mer eller mindre effektiva/plågsamma.

Lisen och jag stod och asgarvade, vi kunde inget annat göra. Det var bara så tragiskt, och vi bara äcklades av den sjuka, sjuuka människa som har skrivit det.

Efteråt gick jag på hälsosamtal. Givande? Nja. Deprimerande? Ohja. Tydligen är jag både kortare och väger mer än vad jag gått omkring och inbillat mig, väldigt obehagligt.

Sist på dagen vart det datakunskapsprov om Word. Har inget direkt att säga om det, utom möjligtvis FAIL.

Buss hem i sällskap av tre gringos plus Olle, och nu läxor i kombination med en hund som inte vill hålla käften. Vilket liv, vilket öde, vilken erfarenhet, allt sagt i en väldigt dramatisk ton.

Jag tror jag går och lägger mig istället.