Jaha. SM-guldet gick visst till Färjestad iår. Inte för att jag tycker de förtjänade det, men okej, grattis. För det var ju faktiskt två väldigt bra lag som möttes, både färjestad och H71 är starka, vi hade bara lite otur med Petrasek och Davidsson, och det var lite tråkigt med Andersson som domare just idag..

Näe, vem försöker jag lura. Detta är en sorgens dag mina vänner, jag avlider nästan av denna oerhörda smärta. Varföööör!?

Men gubbar, jag älskar er. Ni var tappra in i det sista, och jag är så sjukt stolt. Silver är heelt okej, vi vet redan vilka som är störst, bäst och vackrast. All kärlek och respekt. <3

Idag är en sån där dag som man har svårt att sätta fingret på. Jag vet liksom inte om den vart bra eller dålig. Händelserik kan jag hålla med om, men kanske.. lite tråkig.

Trots att jag kom hem sent igårkväll, och gick och la mig ännu senare, så skulle jag absolut och bestämt upp vid åtta imorse. Familjen skulle nämligen till Rosenlund och bada lite. Jättemysigt verkligen, om man kanske först och främst tycker om att bada, och dessutom inte har något emot att det är pappa och Roger, alias mammas nya man, som åker med.

Solarium och bastubad hela dan, ohja.

Sen vi kom hem har jag packat till konferensen, bakat ”Märthas drömäppelkaka” och tittat på ”Le fabuleux destin d’Amelie Poulin”, för kanske tjugosjunde gången i mitt liv. Aldrig förr och aldrig senare har en vackrare eller ljuvligare film sett dagens ljus. Sagan om ringen och Grease i all ära, men det finns verkligen ingenting som slår detta franska underverk. På riktigt.

Och nu, nu kollar vi på Hockey. Färjestad kanske vinner SM-guldet ikväll, och även om tusen machetas hugger i min själ så fort jag tänker tanken så måste jag inse att det är så. Gudaners..

Heja HV71. Tills döden skiljer oss åt.