När man får se ”Le fabuleux destin d’Amelie Poulain” eller ”Bara en dag” – samtidigt som gräset lyser djupgrönt blött i eftermiddagssolen precis efter regn, och man dricker södergårdste ur sin favoritmugg med pittoreska små gammelrosa blommor på..

Då finns inget ont. Då är ‘en lycklig.